SexWork.Net
suomi viro ruotsi venaja englanti You are from United States, Welcome!
    

 Top100
 Latest messages
 Apartment for r...
 Sexism and male...
 Want nice time
 Come and fuck m...
 Himot ne on hii...
 New here 😺
 Hi people 🐰
 Lisbon Portugal
 Looking for Smo...
 Looking for a S...

 Currently
 3095 users online
 from 27 countries.
 
 All-time high
 38334 users online
 from 68 countries,
 16.04.2014 16:46

Go Back   SexWork.Net Forum > In Swedish > Allmän diskussion

Notices

Reply
 
Thread Tools
  #1  
Old 14th March 2019, 21:12
Fd_escort Fd_escort âíå ôîðóìà
Member
 
Join Date: Mar 2019
Posts: 42
Fd_escort is on a distinguished road
Vad händer sen?

Något jag reflekterade över när jag slutade att jobba som escort, var alla dessa bloggar och artiklar online om hur "allting kommer ifatt en sen".

Utförliga beskrivningar om hur jag som escort minsann inte insåg skadan jag åsamkade mig själv när jag jobbade, och som skulle komma till full åskådan i mitt liv den dag jag slutade, och som då skulle skaka mig så i grunden att jag ifrågasatte allt jag tidigare trott på. Så pass att jag äntligen skulle förstå hur jäkla skadad jag är.

Så jag väntade.

Jag var inte ens särskilt kaxig när jag väntade.
Faktum är att där ändå fanns någon slags övertygelse om att jag faktiskt ändå kanske kunde ha fel. Någon annan kunde veta bättre.

Så jag satt där och väntade på den där välbeskrivna smutsen, den där känslan av att ha gett bort något värdefullt jag aldrig kan få tillbaka.
Och all bitterhet...
Framförallt allt hat och bitterhet.

Och när så ingenting hände så började jag ifrågasätta mig själv.
" Hur mycket fel i huvudet är det på mig när jag inte inser att det är fel i huvudet på mig"?

Så jag grävde lite till...
Ett tag så letade jag mig nästan fördärvad.

Jag letade och letade,
efter någonting som inte fanns.

Inte för att jag misstrodde mig själv, men för att jag var så pass öppen att jag var villig att utforska andra alternativ till mitt " småsinta tänkande"

Efrer ett tag ( läs : ett år ) så landade jag slutligen i,
att där kanske finns en liten möjlighet att jag är fullständigt dum i huvudet.
Så länge jag låter mig själv övertygas.

Om jag däremot INTE låter mig övertygas, så förefaller jag för mig själv ganska normal.
Och det är i slutändan bara jag själv, som behöver leva med mig själv.


Det är otroligt enkelt att få människor att.fundera, det är en otrolig makt att kunna få en annan person att ifrågasätta sig själv, oavsett om det är mer på ytan eller en djupare nivå.

Summan av kardemumman är att det går att förändra hur en människa ser på saker och ting, eller åtminstone få dem att ifrågasätta.

Så min fråga är,
Hur starka är vi i vår övertygelse om var vi själva står i frågan?
Svajjar du ibland och varför?

Samhället och media får ofta köpare att framstå som likvärdigt missanpassade och med mindre självinsikt, precis som säljare.
Helt enkelt som personer, som även de, behöver en välmenlig knuff i rätt riktning, för att rätta in sig i ledet.

Påverkas köpare och säljare av det här på samma sätt? Skapar de här förutfattade meningarna grund till yttterligare funderingar? Slår ni bort det och hoppas att det försvinner eller nyper det er lite i sidan ibland?

Den dag ni slutar med att köpa eller sälja, om ni tror att det kan hända, vet ni varför det kommer att ske och tror ni att ni vet hur ni kommer att tänka då?

Hade vi ens någonsin ställt oss frågan om ingen annan hade haft en åsikt innan?
Reply With Quote
  #2  
Old 14th March 2019, 22:10
Fd_escort Fd_escort âíå ôîðóìà
Member
 
Join Date: Mar 2019
Posts: 42
Fd_escort is on a distinguished road
Re: Vad händer sen?

För övrigt vill jag bara tillägga att tanken med inlägget inte är att det ska vara " vinklat" på något sätt.

Jag är nog så som person att jag ogillar tanken på att vi människor irrar runt i någon form av ignorant förvirring. Jag vill så gärna se att vi kan se mer än så. Även om det inte direkt gagnar mig själv.
Känner mig kanske inte hotad av att konfrontera mig själv och ifrågasätta. Jag vet inte...
Jag är nog helt enkelt fruktansvärt nyfiken!! Haha
Bland det häftigaste jag vet är när någon lyckas skruva om mitt perspektiv så pass att jag ser något jag inte innan sett alls. Som att de helt plötsligt målar upp en helt ny bild av verkligheten.
Det är på gott och ont det där, men det är likväl intressant.

Så min fråga var tänkt att vara öppen men utmanande.
Reply With Quote
  #3  
Old 15th March 2019, 17:18
Anna's Avatar
Anna Anna âíå ôîðóìà
Escort
 
Join Date: Jun 2005
Posts: 14,910
Images: 5
Anna has disabled reputation
Re: Vad händer sen?

Det hände inget speciellt omvälvande. Jag är fortfarande jag med ett arbete som vanligt. Jag slutade nog för ett år sedan även om jag träffade någon stammis ibland. Jag kom till det stadiet att jag bara inte hade lust längre. Det kändes som att det kvittade att åka iväg på kvällen efter jobbet eller att förstöra helgen med att åka iväg någonstans. Jag tog bara träffar under helgerna det sista året, mitt arbete tog för mycket energi på dagarna.
Just nu känns det rätt skönt att tagit det beslutet att sluta helt.
Fast jag tror nog att någon av mina fiender här inne har satt ut en annons på finska sidan någonstans då jag får meddelanden på finska rätt ofta (under något år nu). Jag har då aldrig annonserat i Finland. Tröttsamt.
__________________
.
Var dig själv, alla andra är redan tingade
Reply With Quote
  #4  
Old 15th March 2019, 17:44
big jack big jack âíå ôîðóìà
Member
 
Join Date: Jul 2009
Posts: 78
big jack has a spectacular aura aboutbig jack has a spectacular aura aboutbig jack has a spectacular aura about
Re: Vad händer sen?

Hörd på radio för några år sen om en kvinna i Göteborg som hade sålt sex men slutat hon hade trivts med det och blivit vän med några kunder.
Reply With Quote
  #5  
Old 15th March 2019, 18:43
petertorsk's Avatar
petertorsk petertorsk âíå ôîðóìà
Member
 
Join Date: Apr 2013
Posts: 269
petertorsk has much to be proud ofpetertorsk has much to be proud ofpetertorsk has much to be proud ofpetertorsk has much to be proud ofpetertorsk has much to be proud ofpetertorsk has much to be proud ofpetertorsk has much to be proud ofpetertorsk has much to be proud of
Re: Vad händer sen?

Som Fd_escort skriver är det ”media” som av någon anledning driver en agenda som går ut på att få det att framstå som escorter och torskar är missanpassade individer som skadats för livet. Självklart är det inte så. Det är massmedia som försöker skuldbelägga oss genom att driva dessa åsikter. Läste nyligen en artikel som handlade om hur vi ska få våra barn att inse att det är fel att köpa sex. Den handlade egentligen om att driva en åsikt som maskerats som om det var fakta. Tror massmedia vi är helidioter? Självklart kan man inte bara säga att det är fel utan att motivera varför. Det är ju tillåtet i många länder liknande Sverige. Skillnaden är bara att andra åsikter som dominerar.

Tycker synd om de tänkande och smarta escorter som Fd_escort som ifrågasätter om det är något fel på dem själva när det egentligen är samhället som skuldbelägger dem helt utan anledning. Såg även ett inlägg från Lillie, en annan fd escort, där hon skriver hur hon tvivlade på om hon var värd vissa jobb mot bakgrund av det tidigare arbetet som escort.

Själv har jag väl i stort sett avslutat min ganska korta sejour som torsk. En av anledningarna är att jag blev van, så det var inte lika spännande att träffa nya tjejer längre, en annan var att det har blivit svårare att dra en jackpott och träffa riktigt smarta escorter som Fd_escort. Det blev att jag höll mig till till samma som en efter en lagt av. Den enda ånger/eftertänksamhet jag haft var att jag inte upptäckte escort och ”GFE” för 25 år sedan. Det får mig att fundera på hur jag kunde vara så dum! Fast det kan jag kanske inte lasta massmedia för
__________________
Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv.
Reply With Quote
  #6  
Old 15th March 2019, 21:15
Fd_escort Fd_escort âíå ôîðóìà
Member
 
Join Date: Mar 2019
Posts: 42
Fd_escort is on a distinguished road
Re: Vad händer sen?

Quote:
Originally Posted by Anna View Post
Det hände inget speciellt omvälvande. Jag är fortfarande jag med ett arbete som vanligt. Jag slutade nog för ett år sedan även om jag träffade någon stammis ibland. Jag kom till det stadiet att jag bara inte hade lust längre. Det kändes som att det kvittade att åka iväg på kvällen efter jobbet eller att förstöra helgen med att åka iväg någonstans. Jag tog bara träffar under helgerna det sista året, mitt arbete tog för mycket energi på dagarna.
Just nu känns det rätt skönt att tagit det beslutet att sluta helt.
Fast jag tror nog att någon av mina fiender här inne har satt ut en annons på finska sidan någonstans då jag får meddelanden på finska rätt ofta (under något år nu). Jag har då aldrig annonserat i Finland. Tröttsamt.
Du jag undrar om det inte är något annat kanske, för jag fick ett meddelande när jag varit här ett par dgr och av texten att döma lät det som att människqn befann sig i Finland. Han är lite vilse tänkte jag haha. Kan det vara så att man dyker upp i sökresultat på finska delen kanske?

Ang trådstarten.
Känner du ibland att där fanns något du störde dig på men slog bort men idag när du tänker på det så kommer den här tanken att "shit, det där var jobbigt"

Personligen tänker jag på att gallra folk. Fy bövelen det var inte ett dugg kul. Jag gallrade ju direkt i telefonen och det här att behöva tänka efter ordentligt och gärna snabbt och försöka läsa av en person i telefon var stressigt. Så om jag ska nämna något som störde mig så var det gallrandet.

Ja möjligtvis nervositeten när man träffade någon ny. Jag hade dagar då jag bara ville träffa återkommande. Berodde nog på humöret just den dagen.
Reply With Quote
  #7  
Old 15th March 2019, 21:23
Fd_escort Fd_escort âíå ôîðóìà
Member
 
Join Date: Mar 2019
Posts: 42
Fd_escort is on a distinguished road
Re: Vad händer sen?

Quote:
Originally Posted by big jack View Post
Hörd på radio för några år sen om en kvinna i Göteborg som hade sålt sex men slutat hon hade trivts med det och blivit vän med några kunder.
Se där. Allt är möjligt. Man läser och hör positiva historier ibland. Det är bra att den sidan lyfts fram också.
Reply With Quote
  #8  
Old 15th March 2019, 22:17
Fd_escort Fd_escort âíå ôîðóìà
Member
 
Join Date: Mar 2019
Posts: 42
Fd_escort is on a distinguished road
Cool Re: Vad händer sen?

Quote:
Originally Posted by petertorsk View Post
Som Fd_escort skriver är det ”media” som av någon anledning driver en agenda som går ut på att få det att framstå som escorter och torskar är missanpassade individer som skadats för livet. Självklart är det inte så. Det är massmedia som försöker skuldbelägga oss genom att driva dessa åsikter. Läste nyligen en artikel som handlade om hur vi ska få våra barn att inse att det är fel att köpa sex. Den handlade egentligen om att driva en åsikt som maskerats som om det var fakta. Tror massmedia vi är helidioter? Självklart kan man inte bara säga att det är fel utan att motivera varför. Det är ju tillåtet i många länder liknande Sverige. Skillnaden är bara att andra åsikter som dominerar.

Tycker synd om de tänkande och smarta escorter som Fd_escort som ifrågasätter om det är något fel på dem själva när det egentligen är samhället som skuldbelägger dem helt utan anledning. Såg även ett inlägg från Lillie, en annan fd escort, där hon skriver hur hon tvivlade på om hon var värd vissa jobb mot bakgrund av det tidigare arbetet som escort.

Själv har jag väl i stort sett avslutat min ganska korta sejour som torsk. En av anledningarna är att jag blev van, så det var inte lika spännande att träffa nya tjejer längre, en annan var att det har blivit svårare att dra en jackpott och träffa riktigt smarta escorter som Fd_escort. Det blev att jag höll mig till till samma som en efter en lagt av. Den enda ånger/eftertänksamhet jag haft var att jag inte upptäckte escort och ”GFE” för 25 år sedan. Det får mig att fundera på hur jag kunde vara så dum! Fast det kan jag kanske inte lasta massmedia för
Oj, det är faktiskt förvånande hur många escorter och köpare som är övertygade om att alla escorter mår dåligt på något vis. Det påverkar en nästan ännu mer att höra, än vad som sägs" där ute" eftersom det blir en mer personlig konfrontation.
Vet de som är så övertygade att de helt tagit avstånd från att köpa sex. Då kan man undra vilka erfarenheter de haft.

Jag tyckte det var rätt intressant ändå att fundera över. Jag diskuterade det en del med en killkompis. Vi pratade om huruvida där blev en omställning, om jag saknade det och vad jag tyckte och hur det kändes att se tillbaka.

Jag kände mig ju klar med escortandet så omställningen uteblev. Iallafall som jag trott den skulle vara. Blev några mindre funderingar istället.

Det är lite som du skrev kanske.

För att ta ett exempel så hade jag en ganska snäv ram när jag sorterade. Alla som föll utanför denna ram föll bort. Eftersom jag inte ställde frågor till kunderna om dem eller deras liv så visste jag ingenting eller väldigt lite om dem, variationerna mellan träffarna var inte särskilt stora.

Så det kändes lite som att jag hade varit i en sexuell relation med en och samma person i över tio år haha.
Det gjorde det inte otrevligt men jag tänkte att ska jag sakna spänning efter några år så kan jag göra det med en person. Jag behöver inte många för det.

Såhär i efterhand kan det spontant uppkomma andra funderingar.
Som jag skrev till Anna ovan, och den första reaktionen när jag slutat var " vad skönt att slippa sortera bland folk" så jag blev per automatik lugnare. Mindre stressad helt enkelt.

Sedan inte långt efter det kom "helvete, hur många gifta män har jag haft sex med egentligen".
Skulle inte gå så långt som att mena att jag har ansvar för någon annans relation eller att tanken plågar mig, men jag tycker inte att tanken är helt kul. Det är en lång bit ifrån hur jag är privat men det måste ha varit ok då eftersom jag gjorde det?
Ja och Nej. Man frågar inte och så slår man det ifrån sig och ser alla som eventuella singlar. Typ.
Tror väll inte att någon lyckas lura sig själv hela vägen.

För övrigt var jag nog rätt oproffsig. Det handlade aldrig om att spela någon sexig roll. Vågar gissa på att jag var rätt kass på det faktiskt haha, men det funkade ju. Kunderna kom tillbaka.

Med oproffsig menar jag inte otrevlig eller så, utan jag menar att jag levererade en tjänst och i den ingick utöver det uppenbara att vara trevlig, fräsch. Ja du vet, det man förväntar sig.

Jag har ju liksom aldrig tänkt det här att " han betalar så jag skiter i mina behov" Ohh nej.

Det finns en tråd här på forumet där escorten skriver om hur hon haft en kund och upplever att det kändes konstigt eftersom han inte var social. Han hade i princip lagt sig ner direkt och gått efter tio min. Kvar stod då hon och undrade vad fasen som precis hade hänt typ.
Den röda tråden bland svaren var att hon skulle fundera på om hon valt rätt jobb.
När jag läste tråden tänkte jag " varför svarar inte alla bara "ah vad trist, det händer.ibland. Bättre lycka nästa gång".
Istället fanns där svar, från escorter, som då skrev att de utförde en tjänst, kunden betalade och passar det inte så kanske inte escortandet är så rätt.
Nägon gick steget längre och menade på att man kan tänka att det är en bra kund, betalar för en timme men går efter tio min. Snabbt och enkelt.

Vissa vill kanske ha det så, men trådstartaren ville det uppenbarligen inte. Ska hon lura sig själv då och inte få yttra det?
Är lite gnäll på ett forum likvärdigt med att man valt fel?
Satt hela högen och försvarade kunden i marknadaföringssyfte? Och vad exakt marknadaförde dem då egentligen, en tjänst eller att sälja en liten bit av sig själv?
Jag såg ju denna tråd nu ett par dgr sen och reagerade på den. Hade jag reagerat likadant på den för 10 år sen?
Jag tror att jag hade reagerat helt klart. Jag vet inte om jag hade blivit lika irriterad.

Där finns helt klart en annan tydlighet när jag ser tillbaka. Jag kanske är lite rostig, det har gått några år haha.

Kom på en sak till.
Det här med mottaglighet vid lite speciell personkemi.
Något som.kan uppstå även om man inte känner någon. Det är en skvätt mer än fysisk attraktion men mindre än någon form av känslor egentligen.
Sådant där kan smyga sig på och bara hoppa fram en dag flera år senare märkte jag. Då blev jag llite sådär..."oj, vad hände nu". Förvånad och samtidigt inte för jag hade träffat personen förut och jag reagerade säkert på någon nivå men tänkte inte på det. Så helt plötsligt står människan där och det är någon slags lättnad över att se en människa man inte inser att man saknat. Reaktionen kommer näst.sista träffen med den personen. Ojdå. Fan vad skumt. Tvångströja nu hahaha

Last edited by Fd_escort; 15th March 2019 at 22:23. Reason: Herregud..stavfel överallt. Pallar inte haha
Reply With Quote
  #9  
Old 15th March 2019, 22:56
Fd_escort Fd_escort âíå ôîðóìà
Member
 
Join Date: Mar 2019
Posts: 42
Fd_escort is on a distinguished road
Re: Vad händer sen?

Poängen är att jag tror att de flesta känner när de är klara om de är lyhörda för sina egna reaktioner. Sedan hur lång avslutningsträckan blir är nog väldigt individuellt. För mig var den ca ett år och de första små funderingarna kom redan då, på lite allt möjligt. Jag reagerade något annorlunda helt enkelt. Kanske därför det inte blev någon större omställning sen.
Reply With Quote
  #10  
Old 16th March 2019, 05:35
Anna's Avatar
Anna Anna âíå ôîðóìà
Escort
 
Join Date: Jun 2005
Posts: 14,910
Images: 5
Anna has disabled reputation
Re: Vad händer sen?

Quote:
Originally Posted by Fd_escort View Post
Du jag undrar om det inte är något annat kanske, för jag fick ett meddelande när jag varit här ett par dgr och av texten att döma lät det som att människqn befann sig i Finland. Han är lite vilse tänkte jag haha. Kan det vara så att man dyker upp i sökresultat på finska delen kanske?

Ang trådstarten.
Känner du ibland att där fanns något du störde dig på men slog bort men idag när du tänker på det så kommer den här tanken att "shit, det där var jobbigt"

Personligen tänker jag på att gallra folk. Fy bövelen det var inte ett dugg kul. Jag gallrade ju direkt i telefonen och det här att behöva tänka efter ordentligt och gärna snabbt och försöka läsa av en person i telefon var stressigt. Så om jag ska nämna något som störde mig så var det gallrandet.

Ja möjligtvis nervositeten när man träffade någon ny. Jag hade dagar då jag bara ville träffa återkommande. Berodde nog på humöret just den dagen.

Betr finska sidan så kanske det kan vara så. Jag struntar i de pm som kommer nu, förut bemödade jag mig med att svara (på engelska förstås, jag kan inte finska)

Du har helt rätt när det gäller gallrandet. Jag var också väldigt noga och väldigt snabb med att "döma" i telefon. Det sista året kändes det väldigt störande när telefonen ringde, precis som att "måste det ringa nu, jag vill inte åka iväg". Nästan som att jag hade en skyldighet att svara och att vara tillgänglig. Mina stammisar höll sig till mailen så där kunde jag svara i lugn och ro. Till slut hade jag alltid telefonen på ljudlöst när jag var hemma och när jag väl bestämde mig för att nu räcker det, slängde jag telefonen.
__________________
.
Var dig själv, alla andra är redan tingade
Reply With Quote
Reply

Thread Tools

Posting Rules
You may not post new threads
You may not post replies
You may not post attachments
You may not edit your posts

BB code is On
Smilies are On
[IMG] code is On
HTML code is Off



All times are GMT. The time now is 08:26.


Powered by vBulletin® Version 3.8.9
Copyright ©2000 - 2019, vBulletin Solutions, Inc.